Igår gick jag ner till Mariells jobb och tittade på när hon stängde och sen gick vi inte på broken och drack öl som jag ville utan vi gick en promenad med hennes hund och sen var och en hem till sig. (Jävlar vilken lång mening, minst lix 50 misstänker jag) Det var lite antiklimax över det men skit händer.

Idag träffade jag ovan nämnda Mariell och övertidspreggoMaria på loket för en tidig middag och när jag kom hem så mutade Lina mig med blåbärs- och jorgubbspaj mot att jag hjälpte henne med lite uppdateringar till datorn.

Utöver detta så händer det inte så mycket. Jag packar och röjer lite på halvfart. Jag har ju inget klart flytdatum men det känns ändå skönt att ha det någolunda undanstökat när det väl är dags. Jag försöker även ta härliga höstpromenader medhundkräket men hon orkar ju inte riktigt med skutan-runt-prommisar längre så våra turer blir ganska snabbt avklarade. 

Konstigt nog är jag inte rastlös trots bristen på händelser. Det brukar jag bli ganska snabbt annars. Undrar om jag börjar bli gammal också helt enkelt?

Sånt här gillar jag! Tänk om vårt sketna p-hus här i Åre kunde se ut så här, då skulle jag gladeligen betala avgift.

Om du ändå ska tänka - tänk till!

På min startsida har jag ett par block med nyhetsfeeds vilket brukar ge en bra bild av världsläget.

Häromdan stötte jag på ett fantastiskt bildval från team aftonbladet. Kolla vilken passande bild som dök upp vid mouseovern:

Dagens 47-åringar ser bara yngre och yngre ut.

Fan, inte idag heller alltså?

Det innebär att jag måste göra en massa saker idag också. Jag har skjutit lite på det med flit, det skulle ju vara oflyt om jag röjde vinden och skurade sopskåpet bara för att inse att världen gick under dan därpå. 

Stackars lilla e-typen rasar och rasar. Han hävdar att han inte fått betalt för att Max använder hans "låt" (hur fan man nu kan kalla den för det?) i sin reklamfilm.

E-typen menar att han blir förlöjligad och att han blir kallad för sellout på skolorna. (På vilka skolor pratar man om E-Type? Skolorna i början av 90-talet kanske)

Grejen är, e-typen lille, att det inte är på grund av en Maxreklam som du blir kallad för sellout. Det är pågrund av sånt här: 

 E-typen säljer sig till Aftonbladet RES

E-typen säljer sig till recept.nu 

E-typen säljer sig till Katrineholmskuriren 

E-typen säljer sig till GT

så här kan jag fortsätta i flera evigheter men det orkar jag inte

och så var vi framme vid veckans e-typ-sellout: 

E-typen säljer sig till Aftonbladet och klagar på att han blir kallad för sellout

I rest my case  

Har LHC förintat världen än?

Idag har jag faktiskt gjort saker! Helt sjukt, det är flera veckor sen sist känns det som. Dock har jag inte gjort något som är värt att skriva om så det tänker jag inte göra. Däremot kom jag på en sak som jag ville skriva om när jag satt framför tv:n tidigare.

Fast nu har jag glömt bort vad det var. 

Jaja, imorgon kanske?

Mitt i maten.

Jag fixar inte folk som svarar i telefon genom att säga ”mitt i maten”, detta för att poängtera att man ringer under pågående måltid. Vad är poängen, ska jag få dåligt samvete? Menar personen på fullaste allvar att jag är en dålig människa som råkar ringa just när personen i fråga har bestämt sig för att trycka mat i ansiktet? Borde jag föra en noggrann logg över personens vanor för att undvika att upprepa mitt misstag?

 Dessutom så ljuger dessa personer i säkert 90% av fallen. Hur rimligt är det att jag verkligen lyckades ringa exakt mitt i maten varje gång? Logiskt sett så borde jag även ha råkat ringa i början av en måltid eller när den börjar närma sig slutet. Jag har aldrig hört någon svara ”i början av maten”.

Jag gillar inte folk som ljuger.

Ett tips till alla er som tycker att det är så förfärligt jobbigt att folk har mage att ringa och störa under era måltider är att inte svara. Varför är folk så besatta över att svara i telefon hela tiden? Passar det inte att prata, svara inte. Det är fan så mycket hövligare än att ge den som ringer en tillrättavisning i stil med den ovan nämnda.

Lägg av luren och stäng av mobilerna, det är skitenkelt.