30 Greatest Moments In Found Porn History

Har varit hos Ylva på "tjejkväll". Jag vet inte riktigt vad som gjorde det till just en tjejkväll, att vi som var där var tjejer antar jag men det har hänt förr utan att vi har kallat det för tjejkväll. Vi som var där satt och fikade på loket tidigare och då var vi också bara tjejer. Inte kallade vi det för "tjejfika" för det.

Jaja, vi tillbringade kvällen med att äta en hel jävla hur-mycket-som-helst. Vi började prata idag om vad vi skulle fixa för middag och kom fram till att hämtpizza var lagom enkelt att tillaga. Sen köpte vi en massa "efterätt" också. Två kilo lösgodis, två burkar kakor, en bunke chokladpudding, en bunke vispgrädde och en vattenmelon. Efter en halv pizza trodde jag på fullaste allvar att jag skulle kräkas, då ställer Ylva fram chokladpuddingen..

Alltså allvarligt, jag fick nån knäpp och kunde inte sluta äta. Jag var så mätt att jag mådde dåligt men ändå fortsatte jag att knö i mig både det ena och det andra. Vad kommer ett sånt beteende ifrån? 

Förutom spykänslan så var det hela väldans trevligt iaf. Imorgon är det dags för kräftskiva. Tjo!

Jag fattar verkligen inte det där med poke-funktionen på facebook. Jaha, nån petar på mig. Varför?  

Vad vill alla dessa människor som petar på mig? På riktigt, jag fattar inte grejen. Vad är de ute efter? Om nån vill mig något så kan väl den personen skicka ett meddelande, eller varför inte bara adda mig som friend? (värsta svengelskan där, jag vet) 

Nädå, vissa envisas med att peta på mig. Det är irriterande, väldigt irriterande. 

Jag har nämligen insett att de som bara pokar, istället för att messa eller adda, till 99% är folk som vet att de inte har något att hämta. Ni kan få två exempel: 

Cissi, min bästis under barndomen. Vi var verkligen superbästisar, bodde grannar, lekte jämt, började skolan samtidigt - i samma klass, jag började skolan ett år tidigare eftersom jag ville gå samtidigt som Cissi (plus att jag var jävligt smart, på den tiden). Vi åkte på ridläger tillsammans, började på ridskola, vi gjorde allt tillsammans sådär som barn gör. I flera år gjorde vi det. Sen började vi högstadiet och plötsligt hände det nåt. Plötsligt var jag inte bra nog, plötsligt tyckte vi så himla olika. Plötsligt vart jag den tjejen i klassen som var mobbad och gissa vem som mobbade mest - jo Cissi. Hela sjuan var ett helvete, det är aldrig rolig att vara mobbad men det är nog extra jobbigt när man är 12 år. Det blev bättre i åttan, jag tog mig i kragen och skaffade nya kompisar och sen i nian så flyttade jag ju hit. Normalt sett är jag inte särskilt långsint men vad fan, vissa saker sitter djupare än andra, Cissi är en sån sak. Jag klarar mig skitbra utan henne, det har jag gjort i hur många år som helst, typ 14. Vem fan kommer efter fjorton år och PETAR på en?!

Hon får peta bäst hon vill, jag tänker fortsätta ignorera. Ville hon något viktigt så borde hon ha messat helt enkelt. 

 Linus, ett så kallat ex. Kommer inte ihåg hur länge sen det är nu, fem-sex år iaf. Det slutade jävligt illa, han gjorde ett val och han valde inte mig. Vi bodde långt ifrån varandra och båda mådde nog ganska dåligt av detta förhållande så vi avslutade det. Det var nog det jobbigaste uppbrottet jag någonsin har varit med om men det var samtidigt det mest nödvändiga. Vi var helt överrens om det och vi insåg båda att det skulle bli ett totalt bryt, ingen mer kontakt över huvud taget. Ett år senare försökte han kontakta mig igen, via sms. Jag svarade inte, han gjorde ett par försök till men inom en vecka hade han fattat vinken och sen dess har jag inte hört från honom. Tills nu. Han petade på mig. Varför varför varför!?

Jag kollade på hans profil, han är gift, har två barn, villa, hela köret liksom. Vad ska han peta på mig för? Vi var aldrig vänner, vi hade ett förhållande som slutade illa, jag gick vidare, han gick uppenbart vidare så varför ska han peta på mig nu? Vill han nåt kan han ju som sagt skicka ett mess.

Nä jag fattar verkligen inte det där med poke-funktionen. Om nån av er läsare har hajat få ni mer än gärna förklara.

Det finns de som har värre otur/mer oflyt än mig!

Just nu känns det vansinnigt tillfredsställande att kolla på såna här klipp:

Jag tog mig inte hem idag heller, känns inte som nån större panik. Inte för mig iaf, kanske lite jobbigt för lilla J eftersom jag har belägrat hans lägenhet men han är för snäll för att klaga.

En bra sak med det hela är att Jonas är hemma imorgon igen så då kan vi äta lunch och prata ikapp. Det är nog ett halvår sen jag träffade honom senast.

Idag har jag sett både dans med boll och catfight. OS är fantastiskt underhållande. Vem trodde att catfight skulle bli en OS-gren liksom? Tjejerna som slåss skriker så roligt att det inte är sant.

Nu håller jag tummarna för att få se dans med snöre också. Det är min absoluta favoritgren. Det och kanske konstsim också..  

Idag ska jag även göra ett nytt försök till att ta mig hem. Önska mig lycka till!

Hade tänkt åka hem idag men det blev inte så. Stannar i staden och stör brorsan lite till.

Orsaken? Missade bussen. 

Varför? Guitar Hero.

Jag började nästan grina när Susanna Kallur föll. Misstänker att allt som har hänt de senaste veckorna har gjort mig lite överkänslig..

Nu åker jag in till Öset och käkar middag med familjen istället.