Jag vet inte om det är för att det är sent för normalt så brukar jag inte gilla filmer med "söta katter". Den här fick mig dock att skratta högt. Snacka om sneaky..

Jag sitter i vardagsrummet, mitt i en enorm hög av kläder som ska gås igenom. Vad ska slängas, vad ska skänkas till röda korset och vad går att sälja. Ska jag spara någonting? Just nu känns det som ett evighetsprojekt och jag vill bara bli klar med det. Det skulle vara jätteskönt att bara trycka ner allt i sopsäckar och köra till tippen men det fixar inte mitt samvete. Återvinning är viktigt! Jag tycker verkligen det men visst finns det enklare vägar att välja.

Hur som helst, medan jag sitter där passar jag på att lyssna igenom min skivsamling. CDs som bara står och samlar damm. Just nu snurrar Macy Gray i dvd:n (min stereo är trasig). Jag tror inte att jag har lyssnat på henne sen jag bodde på frönäsudden, det måste vara åtta år sen. Jag älskade den skivan då, nu kan jag inte påstå att jag saknat den.

Så har det varit med de flesta skivor jag tagit mig igenom idag. Mängder av minnen som sköljer över mig men ändå inte den där starka upplevelsen som jag minns att de brukade ge.

Däremot minns jag alla texter, låttextarkivet i min hjärna känns oändligjust nu. Åtta år senare kan jag fortfarande varenda ord. Jag kommer på mig själv att fortsätta sjunga på låten som spelas trots att jag går ut i tvättstugan. Är det normalt?

Borde jag inte kunna använda min hjärna till något bättre?

Att sitta i telefonkö tydligen. Fast jag får nog skylla mig själv som sköt på vissa av samtalen i slutet på förra veckan, jag borde veta bättre än att ringa stora företag på en måndag.

Just nu tycker jag väldigt illa om bredbandsbolaget, förklaring till varför känns överflödig. Jag misstänker att de flesta som någonsin har haft med bbb att göra tycker illa om dem.

Det ser ju verkligen ut som om det är "NN" som är den "folkkära artisten" som har misshandlat sin fru. Fan vad tragiskt i så fall.

Jag brukar inte bry mig så mycket om sånt här men för mig var det här fan oväntat. Jag trodde ju att han var en sån där "mysig typ". Skriverierna på nätet som pekar ut just honom ser ut att ha ordentlig fakta bakom sig dessutom.

Att Ken Ring misshandlar, knarkar och våldtar är inget att höja på ögonbrynet över men "NN" som hustrumisshandlare och Leksell som rattfyllo, sånt blir jag ställd över.

Vad kommer härnäst; Anders Lundin har en källare fylld med barnslavar som tillverkar allsångshäften på löpande band? 

 Och ja, jag vet att man är oskyldig tills motsatsen bevisas och jag vet att jag inte vet om detta stämmer till 100%. Jag tänker dock ta ut chocken i förskott, det känns som min mänskliga rättighet.

 _______________________________________

edit: 

Fick en smärre chock när jag loggade in och såg besöksstatistiken. Plötsligt kändes det lite olustigt eftersom jag faktiskt inte vet något säkert, trots att "alla tecken pekar på". Därför tog jag bort namnet nu. Den typen av besökare intresserar mig inte, leta rätt på er egen fakta.

Det är fascinerande hur de gång på gång lyckas skapa rubriker av ickenyheter. Soran Ismail skrev om detta tidigare idag då expressen hade lyckats skriva en artikel om att samerna inte rasade över att ett humorprogram drev med dem.

Nu har aftonbladet tagit efter och skriver en artikel om att Björn Gustafsson inte nästan drunknade under inspelningen av hål i väggen.

Det här är ju faktiskt skitsmart! Det är ju bra många fler saker som inte händer än som faktiskt händer vilket innebär bra många fler saker att skriva om.

PS. Jorden har inte gått under än.

Igår gick jag ner till Mariells jobb och tittade på när hon stängde och sen gick vi inte på broken och drack öl som jag ville utan vi gick en promenad med hennes hund och sen var och en hem till sig. (Jävlar vilken lång mening, minst lix 50 misstänker jag) Det var lite antiklimax över det men skit händer.

Idag träffade jag ovan nämnda Mariell och övertidspreggoMaria på loket för en tidig middag och när jag kom hem så mutade Lina mig med blåbärs- och jorgubbspaj mot att jag hjälpte henne med lite uppdateringar till datorn.

Utöver detta så händer det inte så mycket. Jag packar och röjer lite på halvfart. Jag har ju inget klart flytdatum men det känns ändå skönt att ha det någolunda undanstökat när det väl är dags. Jag försöker även ta härliga höstpromenader medhundkräket men hon orkar ju inte riktigt med skutan-runt-prommisar längre så våra turer blir ganska snabbt avklarade. 

Konstigt nog är jag inte rastlös trots bristen på händelser. Det brukar jag bli ganska snabbt annars. Undrar om jag börjar bli gammal också helt enkelt?

Sånt här gillar jag! Tänk om vårt sketna p-hus här i Åre kunde se ut så här, då skulle jag gladeligen betala avgift.

Om du ändå ska tänka - tänk till!

På min startsida har jag ett par block med nyhetsfeeds vilket brukar ge en bra bild av världsläget.

Häromdan stötte jag på ett fantastiskt bildval från team aftonbladet. Kolla vilken passande bild som dök upp vid mouseovern:

Dagens 47-åringar ser bara yngre och yngre ut.